… och ibland tvingas man tänka smått.

En av de svårare sakerna här i livet, för de flesta tror jag, är att ha tålamod.

Vad du sår idag skördar du imorgon… Men, jag vill skörda nu, idag!

Mitt närmaste och troligen viktigaste mål just nu är att  lära mig tålamod, långsiktigt tålamod.

För mig har det historiskt varit en stoppkloss, eller ”show stopper” som det ibland kallas.

Nu känns det dock som att jag kommit till vägs ände och att jag är redo att vända blad. Men, för att orka vända bladet måste jag förlika mig med det faktum att inte ens Rom byggdes på en dag.
Hur gärna man än vill ta genvägar, så är de alltid senvägar eller i värsta fall återvändsgränder.

Eller som Farbror Barbro sa, ”Det finns inga genvägar till det perfekta ljudet…dåra!”

Mitt nästa steg är nu att bestämma mig för hur mycket, eller lite, av min tid jag vill lägga på min framtid. Ju mindre tid jag lägger desto mer tålamod måste jag ha och ju mer tid jag lägger desto snabbare når jag mina mål och tålamodet får inte lika stora törnar…

Men, det finns förstås ett men. Men, denna ekvation måste lösas, samtidigt som jag jobbar och tjänar pengar för att betala de räkningar med mera som jag har IDAG och en tid framöver…

Har du några mål för din framtid? Kanske vi kan nå dem tillsammans? The more the merrier, brukar man ju säga. Fast ”more is less” med syfte på att man kan lika gärna ha färre (less) på sitt framgångståg än fler (more) om dessa ”fler” sinkar tåget och tidtabellen inte hålls…

Så, TUT-TUT, nu kör vi! ”Transylvania nächste! Jedes ausstiegen für Transylvania!” (citat: Mel Brooks’ film ”Det våras för Frankenstein”)