Skuldkänslor…

21 september 2009


…är jobbiga att hantera.

När man tillfrågas om man kan ställa upp och ta över en persons uppgift, med sakliga argument, men med en fin underton som väcker skuldkänslor, typ ‘javisst ställer jag upp’, fastän man inte vill. Lyckas man med konststycket att säga nej, ja då sätts det tunga artilleriet in, för att skruva åt tumskruvarna ännu hårdare, med syftet att övertyga mig om att ‘do the right thing’.

Det finns dock ett alternativ: att hitta någon annan. Det är förstås jobbigare, eftersom denne nye måste tas in från gatan och göras ‘rumsren’ först, för att passa in i gruppen, vilket inte alltid är så lätt.
Sådana här ‘du-ställer-väl-upp, kompis?!’-frågor har en tendens att komma väldigt sent i processen, på gränsen till för sent. Detta för att öka trycket ytterligare på skuldkänslorna.

Detta torde vara en tydlig lektion i att alltid vara ute i god tid, för man vet aldrig vilka överraskningar som lurar runt hörnet. Men, det är alltid lätt att vara efterklok.

Kommer jag falla till föga och tacka ja? Vet ej, hoppas jag lyckas slingra mig ur skuldkänslans grepp… 😮

Carpe Diem!

Skuld i konstens värld...

Skuld i konstens värld...

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s